Strapatser helt ok!
Väldigt skön körning ikväll efter vilan, cirka tre timmar, trots mycket strass schaden. Skönt när det inte är så varmt. Mycket kurvor, branter och andra hojar. Som ett gigantiskt Rörken! Inte fantastiska naturscenerier som i Norge, men underbar kulturbygd och mycket att uppleva.
Ikväll, när jag har TAK över huvudet, regnar det INTE.
Meddelande från vän:
”Insexskruven ca 20 Nm, hjulet med hål i ca 100 Nm, dvs mkt hårt.”
Kom tillbaka till Sverige i går natt den 12/7 med färja från Travemunde. Har haft en fantastisk hojresa i tyska Harz, inklusive stärkande strapatser.
”Was mir nicht umbringt macht mir stärcher.”
En tur till Harz rekommenderas varmt för hojåkare som gillar kurvor – och vem gör inte det? Vill dit igen, men det får vänta då jag har lite annat jag vill göra nu.
Måndag 11 juli:
Efter dusch och rena kläder bestiger jag hojen igen, åter fullpackad och glad trots att jag är blöt och mc-stället är tungt av väta. Jag borde ha köpt nytt eller ägnat tid åt att impregnera det. Klantigt! 
Kör runt i Harz’ och konstaterar att det är otroligt bra hojvägar. Nästan kurviga hela tiden och ofta även så branta att det knäpper i öronen av höjdskillnaderna. Vissa delar är serpentinkurvor som man tror aldrig ska ta slut och tittar man sig över axeln så ser det ibland ut som att man återvänder dit man kom ifrån. Helt snurrigt!
Jag känner mig dock ordentligt desorienterad och har svårt att hitta dit jag tänkt mig.
GPS’en är inte mycket hjälp och giviväskan jag köpte är kass för man ser knappt displayen genom skyddsplasten.
Hittar efter ett par timmars letande fram till ett pensionat som ”någon på nätet” hade rekommenderat som ”biker pensionat”, men det faller mig inte i smaken. Gör inte så mycket då det är kul att köra 
men jag hade hellre fått lastat av hojen och fokuserat på körningen, så klart!
Så jag kollar efter en camping som ska vara inriktad på hojar men hittar inte den heller, men hittar ett vandrarhem istället där jag tar in. Det är bara jag och en barnfamilj där på hela stora stället.
Morgonen därpå visar sig campingen ligga några hundra meter från vandrarhemmet!
Efter lite vila och avlastning av packningen (som är svettigt och tidskrävande) på vandrarhemmet tar jag en kvällstur. Återigen är jag på jakt efter kontanter: det räcker INTE med plastkort på fickan, eftersom ett flertal etablissemang, från vandrarhem till matbutiker INTE TAR KORT! 
Det är himskans skönt att köra utan betungande packning! En helt annan hoj. En bra kvällstur! Snurriga vägar! Kör länge och är helt utmattad när jag kommer tillbaka till vandrarhemmet. Dricker en flaska gott vitvin.
Blir plötsligt överrumplad av feber och känner att jag har ont i bihålorna.
Faller utmattad i säng och kan inte sova pga frossa, feber och ont i bihålor. Jag hostar tungt och vrider mig i lakanen.
En vit häst, med lång och tovig man och svans, hostar ihåligt utanför mitt fönster. Låter mycket sjuk och sorgsen. Den får tröst av en yngre brun häst, också den med ovårdad man och svans. De korta stunder jag sover har jag mardrömmar. Änglar och demoner. Vet knappt om jag sover eller är vaken. Hästarna är dock kvar på morgonen när jag kvicknar till.
Jag tror jag bara sover en eller två timmar och är helt slut, svettig, iskall och varm samtidigt. Så här i efterhand undrar jag varför jag inte tog en alvedon, men jag har en lång (o)vana av att undvika medikamenter. Ett glas vin eller öl är dock bara hälsosamt, eller hur!
Tisdag 12 juli:
Efter denna i sanning fruktansvärda natt är jag mogen för döden eller gökboet. Eller kanske ”The Shining” då det visar sig att jag är ensam gäst på vandrarhemmet? 
Istället för något av föregående dödsföraktande galna alternativ tar jag min sporthoj och gazzar på i ett bergsområde i Tyskland! 
Men först frukost.
Rycker upp mig, gör i ordning hojen och kör! Livet ser bättre ut!
Köper olja, bensin, dryck och handdukar.
Och fr a en karta, en speciell hojkarta över Harz! Den ger mig överblick och jag kan för första gången planera körningen. Gps är begränsat som verktyg.
Kör runt på nya ställen, Altenhaus, Sonnenberg, osv,
Pratar med några trevliga tyskar under dagen, men ägnar nästan all tid åt att bara köra köra köra.
Landskapet är som en saga.
Stannar en natt till på vandrarhemmet då det bara kostar 250:- (dubbelt upp mot campingen) och garanterar torr, varm, ombonad miljö och inkluderar sängkläder, samt det bästa av allt: varmt vatten i duscharna! På campingarna hann jag bara tänka: ”Åh vad skönt!” sedan tog varmvattnet slut.
Har trots den gångna helvetiska natten kört drygt fem timmar idag. Kvällsmat kl aderton och jag är hungrig. Det blir ingen Abendessen-buffé då jag är ensam gäst. Istället dukar de två söta kockorna upp bara för mig i matsalen.
Efter kvällsmaten kollar jag hojkartan över Harz. Wow vilka vägar! Inser att man kan tillbringa minst en månad i Harz och bara köra på nya vägar!
Ser ut en rutt på kanske 10 mil och beger mig iväg på en kvällstur, trots att jag känner mig matt. Går fint att träna häng, spårval, blick och gas, fast det blir snabbt mörkt. Det är skönt med bara lite trafik.
En mc ligger plötsligt alldeles nära bakom och jag släpper förbi den. En sjuttiotals-BMW tror jag det var. Jag hänger på ett tag och iakttar. Föraren kör helt utan ansträngning, sitter helt upprätt med noll häng och hojen har smala däck som en mountainbike 
”Det sitter i huv’et.” Vi möts lite senare under kvällen och han hälsar med att vinka med hela armen. Alla som kör hoj hälsar på varandra men det är vanligen bara med handen eller fingrarna.
Regn börjar falla samtidigt med mörkret. Satan. Det är plötsligt långt hem när det är mörkt. Det satans regnet tilltar.
Jag blir blöt som vanligt… Blev ytterligare 1,5 timmars tur.
Väl på vandrarhemmet tar jag ett par öl, eftersom det återställer krafterna, och ringer några bekanta.
Vaknar vid tre och ligger och tänker på det som varit, det som kunde varit, det som är och det som ska bli. Väldigt nyttigt att få vara själv, ostörd med mina tankar.
Vaknar av att regnet slår mot fönstret vid fyratiden. Skönt att ligga inne i värmen. Funderar på de närmsta dagarna. Ska jag till alperna, eller kanske hem och paddla? Hästen frustar utanför. Jag är ganska trött i kroppen.
Onsdag 13:e juli:
Bestämmer mig på morgonen för att köra hemåt, ska stanna ett par dagar till Skåne och sedan Enköping.
Hinner bara precis köra tre meter då jag tappar Giviväskan, då jag inte fäst den ordentligt. Säger hej då till hästarna. Gps-eländet leder mig på omvägar. Följer skyltarna så går det bättre. Kör Autobahn hela vägen och det är på dessa raksträckor man verkligen får träsmak! Det är inget kul. Bättre att köra vägarna vid sidan om, imho.
Väntan 1h45m på färjan, som sedan ska ta drygt sju timmar och anlöper Trelleborg vid midnatt.
Träffar tysken Albrecht i bilkön vid färjeterminalen. Han ska till Sverige med sin mor för att uppleva naturen, tälta och paddla kajak. Han är kristen och vi diskuterar synd, skuld och teodicéproblemet. Sedan vill han pracka på mig broschyrer – lite obekvämt då jag tycker organiserad, missionerande religion är lite påfrestande.
Då kommer en Yamaha R6 fräsande på högt motorvarv. Det var trevligare! Det är Jochen, 24, en glad tysk som förklarar att han är helt förälskad i sin motorcykel. Han har själv satt i ny motor och lackat den och har fullständigt matchande utrustning i vitt, rött (blodstänk) och svart. Jochen bor delvis i Sverige då hans far är i motorcykelbranschen i Ljungbytrakten men även i samband med racingbanor – lite oklart det där. Mycket trevlig kille som pratar extremt bra svenska efter bara två år delvis i Sverige. Han förklarar det med att han älskar Sverige och svenska flickor och därför är motiverad. Han har bestämt sig för att bli ingenjör med inriktning kemi och har många frågor om svenskt utbildningsväsen. Vi spelar poker på färjan och använder M&M som markers – jag vinner. Han vinner något tyskt kortspel. Jag citerar Einstein och Jochen citerar vad Max Planck svarade Einstein 
Killen är ett föredöme i flera avseenden.
Jag är dock trött och spänd. Euforin har diffuserat i det dåliga vädret med stark vind, regn och höga vågor. Personalen skämtar om att så här mycket har det aldrig gungat förut. Sverige möter Japan i damfotboll, och förlorar 1-3.
Orolig för hojarna. Matrosen som spände fast verkade nonchalant (”det har aldrig hänt något”) och Jochens hoj ligger i friläge. Kaptenen avdelar en matros att hjälpa oss ner till hojarna där vi lägger i en växel på Jochens hoj och lägger ett extra spännband.
Överresan gick bra. Träffar några bikers från Jönköping och Jochen ska slå följe med dom då jag bara ska till Lund, men när vi kommer till Trelleborg så bara försvinner de bakom oss och kör iväg åt något helt annat håll än rakaste vägen norrut. Vi skiter i dom, kör på i gott tempo och skiljs åt vid Lund.
Torsdag 14 juli:
Väl i Sverige är det mycket vänner och släkt i Lund. Går en tvåtimmarspromenad i hällregn med bara t-shirt, shorts och regncape.
Fredag 15 juli:
Hjälper mor i hemmet och tvättar. Mer släktmiddag i dag.
Imorgon lördag planerar jag åka mot Enköping och vattna blommorna. Sedan har jag tankar på att åter packa campingutrustningen, surra kajaken på biltaket och ta en liten paddelsemester.
Lärdomar:
Otroligt att den tyska jag lärde mig i högstadiet för 35 år sedan faktiskt kommer tillbaka och jag har pratat en hel del tyska. Det är mestadels unga tyskar i serviceyrken som pratar engelska. Många tyskar i min egen ålder kan eller vill inte tala något annat än sitt eget tungomål.
Harz är toppen. Kanske inte lika hisnande utsikter som i alperna eller i Norge, men vägarna är utmärkta för hojförare.
Skippa tält och sovsäck – ta in på vandrarhem istället. Det kostar en bråkdel mera men det blir så mycket enklare och bättre.
Fixa en karta och planera lite bättre. Finns hojkartor att köpa på turistbyråer, gör det!
Kolla färjetiderna – det är trist att stå och vänta i mer än en timme.
Planera är bra, men Å ANDRA SIDAN är det kul att improvisera och det händer oftast något kul då!
Det har varit väldigt bra att vara ensam med mina egna tankar. Normalt sett är jag kommunicerande med andra nästan dygnet om, men nu var jag nästan helt urkopplad och avkopplad. Otroligt skönt och utvecklande. 
Nästa gång, om det blir någon, ska jag stanna en längre period.
Tillägg:
Liten film från Kyffhäuser, 36 svängar på 4,5 km som är en av Jochens favoriter i Harz. Varje år träffas Europeiska R6-klubben där för att köra.
http://www.youtube.com/watch?v=Y9U5lf1bUc4 (External Embedding Disabled)
